Louise Olsson

Sex fina veckor har jag spenderat här i Barcelona och fyra har jag kvar. I tre av dom ska vi på semester. Först bär det av upp i bergen där vi ska vandra runt med vänner, bada i sjöar och titta på fin utsikt. Sedan blir det hav och sandstrand för hela slanten! Är rätt osäker på om det kommer finnas internet på något av ställena men det blir nog riktigt mysigt ändå. Jag klarar mig allt utan wifi... Eller det kanske är lättare sagt än gjort, som det mesta faktiskt är. Förutom packa pappas kappsäck då...

Jag solar, badar, leker med mina underbara barn och chillar med min helcoola spanska mamma. Jag åker till Madrid, Sitges, Costa Brava och hänger i Barcelona. Jag träffar vänner från överallt i hela världen. Jag har en grym sommar. Och imorgon, får jag finbesök. En mycket lycklig tjej rapporterar over and out från Spanien.

Igår gick jag och mina nyfunna aupairvänner till W hotell. Ett svindyrt, svinsnyggt hotell så nära havet du kan komma på Barcelonas sandstrand. Upp till våning 26 åkte vi och i baren där njöt vi av utsikten och en passion fruit martini. Riktigt fint var det. Ikväll är planen att äta tapas och vandra de vackra gatorna ner. Jag lever just nu över mina tillgångar men hur ofta kan man chilla runt i Barcelona och dricka sangria som en annan pensionerad spanjorska? Det får bli mycket nudlar i höst helt enkelt. Värt!

Hemma efter en underbar helg och jag är helt döv! Det var lönlöst att försöka hålla huvudet torrt i de höga vågorna så när jag redan var dränkt gick jag all in och dök runt i både hav och pool. Nu är jag döv, vilket har resulterat i att jag blivit skrämd såfort jag tittar upp och någon står framför mig och uppenbarligen försökt prata med mig. Ska kolla om lite gammalt hederligt pool och sol häng hjälper! Vamos Niños!

Förra helgen i en villa i Madrid, denna helgen en lägenhet i Costa Brava. På stranden! Jag är i paradiset (borträknat ett smått illamående och huvudvärk, self to blame). Låg på stranden så nära vattnet att handduken blev blöt om det kom en stor våg, vilket det gjorde. Tumlade runt i de höga vågorna och var blind av allt salt i ögonen samtidigt som bikinidelarna slets åt var sitt håll. Tur att vattnet inte var helt genomskinligt.

Jävla skit som dummar sig och gör att jag inte kan ha text och bild i samma inlägg? Jag behöver en tekniker. Eller en hammare att försiktigt laga med...

Fredag! Uppenbarligen... Självklart och ointressant som en viss person skulle sagt. Men idag är det fredag och jag ska träffa ett gäng goa aupairer och besöka en av Barcelonas (gigantiska, svindyra och med milslånga köer) nattklubbar. Kommer nog hem lagom tills bilen rullar mot hav och strand där vi ska spendera helgen. Gotta love my life...

Eftersom att dagens lunch var kött och broccolisoppa och jag därför uppenbarligen åt en köttbit till lunch fyllde jag på med lite glass nyss. Eftermiddagen spenderades på stranden i Sitges, en fantastiskt fin sandstrand en halvtimme från Barcelona. När jag hade svettats en pöl stor som Medelhavet tyckte jag att glass vore nått för mig. Tre kulor: cheescake, ferrero rocher och vit chokladkrisp.

Gott var det och fort smälte den. Såfort bägaren lämnade försäljarens hand var det en glassoppa. Ojdå, sa jag och slickade lite fumligt på kanten så att jag fick glass på näsan och solbrillorna åkte ner. Killen i kassan höjde ena ögonbrynet och räckte mig en extra servett. Snyggt Louise!

Idag hällde jag en hink vatten på ett barn. Det satt där inget ont anande och lekte med hinken och så vips... Så bara välte den. Jag tyckte det var så roligt och skrattade högt. Barnet var mindre glatt.

Den här veckan har gått sjukt fort. Den är inte slut än men imorgon är det fredag och då är det bara en vecka tills jag får besök. Finbesök tillochmed. Tiden har gått fort över huvud taget tycker jag. Kan inte fatta att jag varit här en månad redan? Galet. Snart är det höst...

När man får plocka sandkorn ur rumpan i duschen, då har man varit på stranden. Det tog fyra veckor, men nu har jag äntligen badat i havet. Eller sjön, som spanjorerna insisterar på att det är. "Mediterranean sea, not Mediterranean ocean." Även Östersjön och Svarta havet är sjöar. Vi hade ett, låt oss säga högljutt samtal om detta igår vid middagen och jag blev nerröstad av tre spanjorer och en googling (alla vet väl att man inte kan lita på Wikipedia?!). Salt var det iallafall, och ganska kallt.

Barnen sover och jag har bytt färg på naglarna. Ny färg varje vecka! Vi hade en riktigt fin förmiddag vid poolen idag, medan jag bytte om roade de sig med att ta ut ALLA leksaker de hade så vi var inte uttråkade. Jag ville avancera solningen och försökte bygga en madrass av två mini wakeboards att ligga på i poolen. Det gick sådär. Halva grannskapet stod och skrattade åt mig när jag försökte hålla balansen på den ena brädan och samtidigt få tag i den andra med fötterna. Efter mycket sprattlande flög jag i vattnet och gav upp solningen.

Det är en konstig känsla att "komma hem" till nått som inte riktigt är ens hem. Men när vi kom tillbaka från Madrid igår (vid elva, efter ett depotstopp på donken) kände jag mig verkligen hemma. Sjukt vad fort det går att byta verklighet.

Världshistoriens godaste glass. Direktimporterad italiensk hemmagjord hasselnötsglass. Hasselnöt är det godaste jag vet! Jag älskar hasselnöt, hasselnötskräm och hasselnötsglass. Hasselnöt.

När treåringen står i poolen och sjunger "I dont care, I love it" samtidigt som hon stänker ner alla runt omkring sig, då är det party! Vi har kommit hem från sightseeingen och ätit lunch (notera tiden) och roar oss nu i poolen. Föräldrarna duschar och gör sig fina inför bröllopet de ska på och jag har fått instruktioner om att barnen ska badas och matas med glass innan de ska sova. Tror jag klarar det.

Just nu sitter jag i loungen (dit wifit räcker, oh happy day) vid poolen och övervakar barnen. Detta hus är så stort att de helt seriöst har en knapp de trycker på så att en klocka ringer och kallar på... hushjälpen?! Lite Askungen över det hela även om jag är övertygad om att denna får betalt. Efter lunchen tröck de på knappen och vips så var tallrikarna ersatta med nya och köttfaten ersatta med fruktfat. Kan nog vänja mig vid detta.

Så jäkla trött. Efter en femtimmars bilresa från helvetet är vi framme i Madrid. Ett jättefint hus med trädgård, swimmingpool och minst sju badrum har de här. Det blev en fiesta med spansk omelett och femtioelva olika sorters kött. Nu ligger jag på soffan och gläds åt wifit. Funderar på att gå och lägga mig och samla kraft till morgondagens megaturistande. Kamerabattetiet är laddat, fotriktiga skor och solhatt packade. Nu kör vi! Eller a, imorgon då...

Dagens iakttagelser vid poolen:
En av grannmammorna står vid poolkanten och kastar en boll till sina armpuffsbeklädda tvillingar som tävlar om vem som först kan hämta och simma och lämna den till mamman igen. Upprepande gånger kastar hon slött bollen till sina barn och jag hinner knappt tänka ordet hund förens jag ser att min egen unge faktiskt helt på riktigt simmar runt med en pinne i munnen! Jäkla tur att jag inte sa något.

Barnen har ett av sina många vattenkrig. Att ha en bra vattenpistol bidrar verkligen till rangordningen i det här kvarteret. De mest avancerade har avtryckare och skjuter både hårt och långt. Ingen som bråkar med den killen. Ett av barnen har en pistol som man pumpar ut vatten ur. Idag fick jag bevittna hur han stoppade pistolen mellan benen och efter ett par snabba enhandsrörelser fram och tillbaka sprutar en stråle på kompisens rygg. Ja...

Jag går och tittar ner på mina för en gångs skull perfekt målade tånaglar. De lyser mintgröna i mina nya sandaler och jag är millimeter ifrån att gå in i en stolpe. Snyggt.

Jag lyckades även släpa med mig systemkameran ut igår bara för att ta två bilder och sedan upptäcka att batteriet är slut. Jäkla nybörjartabbe! Jag träffade en svensk aupair igår som varit här lite längre. Hon visade mig lite mindre turistiga gator än de jag varit på innan. Färgglada solfjädrar och sombreros i all ära men det var roligt att se något annat med. Strax blir det ena barnet upphämtat av en kompis, de ska bada i hans pool. Varierande sommarlov de har...

Mamma kommer du ihåg när vi var i Wien och jag gick runt och kliade näsan hela tiden? Jag sträckte ut och pressade ihop överläppen på något konstigt sätt för att inte klia med fingrarna (=peta i näsan). Du sa en gång att folk tittade konstigt och inte ville sitta bredvid mig i tunnelbanan när jag snöt mig. Men du älskade mig ändå. En sån mor...

I vilket fall, det jag skulle komma till var att den här skrynkla-näsan-tekniken även fungerar utmärkt om solglasögonen håller på att glida ner och man inte kan peta upp dom för att man har en unge i varje hand. Luta huvudet bakåt och skrynkla allt vad du kan, så glider brillorna upp igen. Om jag såg dum ut för 12 år sedan, vad gjorde jag då inte nu... Tur att jag inte känner någon och att barnen är för små för att skämmas för mig.

Jag ligger i soffan på terassen och försöker komma in i en bok jag lånat av lilla mamman. Eftersom att huden bränner och jag lider av vattenbrist och samtidigt ett svårt fall av vatten-i-öronen tyckte jag att jag gör mig bäst i skuggan ikväll. Plötsligt hör jag någon som vrålar ut mitt namn. 1,5 meter nedanför på gräsmattan står det lilla barnet och ler mot mig. "Glases glases glases", säger hon och hoppar upp och ner tills jag sträcker ner hennes rosa simglasögon. "Por favooooooor", vrålar hon när hon springer iväg och slänger sig i poolen. Barn är bra härliga va? Inte ens bara när de sover.