Andra halvlek...

 
Morfar du har helt rätt, det skrivs alldelss för dåligt med blogg nu. Jag vet inte riktigt varför. Kanske för att jag gör SÅ mycket annat om dagarna. Vi shoppar, fikar, går på museum och utställningar, träffar de andra nordiska praktikanterna, går på bio, äter på restaungar, provar Berlins alla barer och drinkar, och somnar såfort jag kommer hem. Det är inte så ofta jag går hem direkt efter jobbet utan oftast går vi iväg på upptäcksfärd i den stora staden och kommer hem lagom till läggdags. Nu när det dessutom är ljust och skönt ute ett par timmar till efter jobbet är det ingen som vill gå hem.
 
Halva tiden här har redan gått, det är inte klokt. På måndag går vi in i vecka 12 av 20 så jag är rädd att det kommer gå riktigt fort nu. Och vi som har så mycket kvar att göra... I helgen ska vi (äntligen) åka till east side gallery, en del av Berlinmuren som står kvar och har använts som canvas för gatukonstnärer. Den är alltså full av grafitti, typ som ett galleri. Vi ska även besöka den lilla tillstummelse till "gamla stan" som finns kvar här. Det är ett torg med tre byggnader. Större områden än så klarade sig inte genom kriget.
 
Solen skiner, det är vår-jacke-väder och jag kunde inte ha det bättre! Puss på er!
 
 
 
En glass i solen efter jobbet - Mamma på besök <3 - Chokladbjörn har fått en ny cool tröja

Världens bästa praktikplats!


När det är en timme kvar på dagen kommer handledaren och säger: men så solen skiner. Ska ni inte gå ut och ta en glass tjejer? Så det gör vi nu. (Glass)skål för våren!






Veckan börjar bra


I går fick jag ett väldigt roligt telefonsamtal där jag blev erbjuden sommarjobb på en tidning. Jag har suttit som på nålar sedan jag tackade nej till jobbet på Katrineholms-kuriren med förhoppningarna att få ett närmare Göteborg. Och det fick jag. Tjoho, så glad jag blev! Utöver det skiner solen för fullt och det är riktigt vårväder. I dag satt vi på balkongen och åt lunch och njöt av solen, praktikanterna och jag. Efter jobbet ska vi iväg och fira både våren och mitt jobb med en liten AW.


Lunch i solen!

Tyska tåg och tre söta barn


Okej att man kan ställa klockan efter tyska tåg. De är i tid. Men där slutar allt positivt med dem. De är högljudda, gamla, ryckiga och har konstiga säten i konstiga avdelningar. I dag satt jag i en sån där liten kupé som dom alltid sitter i på tåget i Harry Potter filmen. Väntade på att tanten ska gå förbi med sin vagn och sälja hoppande chokladgrodor och pumpapaj. (Telefonen ville precis autocorrecta chokladgrodor till chokladgrodekort...)

Frankfurt var underbart som alltid. Jag lekte med mina barn. Vi spelade spel och gick till parken och lekplatsen. Jag drack jag sekt med min lilla mamma och lilla pappa och åt supergod hemlagad mat. I dag åkte vi till badhuset och åkte vattenrutschkana och bubblade bubbelpool. Det var skönt och kul och mysigt. Så nu sitter jag på Harry Potter tåget med blött hår och en bok som snart är slut. Jag läste mer än beräknat på vägen hit. Riktig tabbe. Fick åtminstone matsäck med mig så jag fick roa mig med att äta och spana efter chokladgrodetanten. 

Tre barn och tre au pairer. Top notch!

#livetpåambassaden

 
I kväll bjuder min mångsidiga karriär på ett fotoknäck. I Berlin pågår i dagarna ITB som är en gigantisk turistmässa där bland annat Sverige försöker locka till sig turister genom att vifta med köttbullar och stulna älgskyltar. Sveriges montermänniskor, journalister och andra intressanta och trevliga människor kommer i kväll till ambassaden för att lyssna på tal av bland annat ambassadören och statssekreterare Eva Lindström, och inte minst, för att äta mat! Ambassadens egne fantastiske kock har svängt ihop en stor buffé med björktema. Allt är björk och det är såååå himla vackert. Lite träigt dock... *badum tischhhh*
 
Jag ska som sagt vara fotograf och får alltså förutom att springa runt bland viktiga och spännande människor mumsa i mig så mycket jag hinner av björkbuffén. I morgon bitti uppmärksammar ambassaden internationella kvinnodagen genom att anordna en stor frukost där jag, ebenfalls, ska agera fotograf/provsmakare av en ordentlig lyxfrukost. Så förutom att jag överanvänder kommatecken och flinkar in med tyska ord i svenska texter så har jag det rätt bra. Utlovar bilder när de först har publicerats på ambassadens hemsida.
 
Känner mig som en drottning, inte bara för att jag har eget godis och statyer
uppkallade efter mig utan einfach so...
 

Dresdenärer


Dresden är en väldigt fin stad i alldeles lagom storlek för att hinna upptäcka på en helg. Vi sightseeingade, åt massa gott och besökte museum. Och vi gick. Och gick och gick och gick. Vädret var med oss för det mesta och när det regnade gick vi in på ett café och fikade. På lördagkvällen besökte vi Dresdens största disco. Det var 80-talsneontema. Vi såg inte kloka ut. Men vi hade kul ändå. Jag är inte den som är (dres)den.

Sen fyllde jag år. Praktikanterna hade koll på facebook så de grattade mig. Annars var det en ovanligt ordinär födelsedag. På kvällen gick vi och drack jättegoda drinkar och jag fick en present så då blev jag glad. Nu är jag gammal. Men inte så gammal att jag inte klär ut mig och går på neonparty. Eller dricker drinkar på en måndag.




Party och sightseeing i Dresden. Sista bilden är en ostaffär. Fancy.

Ambassadguiden tar helg


Fredag eftermiddag och jag har fått en riktig Ohrwurm. Det är tyska för när man får en låt på hjärnan. Och jag har fått en tysk, glad och underbar låt på hjärnan som jag ska lyssna på hela kvällen när jag packar och fixar. För imorgon ska vi iväg på utflykt igen. Med övernattning den här gången och självklart har vi ett schema för helgen. Rätt ska vara rätt, det är underskrivet och stämplat enligt tysk byråkratilag. Lol.

I dag har jag hållit i min första guidning! Det var en liten grupp, lite äldre, arkitekturintresaserade människor som var väldigt ivriga. De hann fråga om nästan allt innan jag hann berätta om det. Men visningen gick bra och jag fick applåder efteråt. Eldprovet avklarat.

Solen skiner än och innan den går ner tänkte jag och praktikanterna hinna smita iväg och äta en glass. Vi hörs efter helgen, då är jag gammal. 

Såhär glada är vi över att det är fredag.

Statsministerbesöket, jojjomän

 
Som ni kanske såg på nyheterna så var statsminister Stefan Löfven på besök i Berlin i går. Det har varit officiellt i några dagar redan men jag visste det låååångt före det. Jag inte bara visste, jag jobbade med att förbereda besöket. Det fick jag ju absolut inte prata om så därför blev det lite hemlisar i bloggen. Men nu kan jag berätta. Ett exempel på vad det är jag får göra på ambassaden.
 
Under sin vistelse i Berlin som var ungefär åtta timmar lunchade Löfven med Merkel, hade några viktiga samtal och gav sig sen iväg på utflykt. Han besökte judiska museet, murmuseet och the factory, ett stor hus som hyr ut skrivbordsplatser eller större kontorsutrymmen till unga ambitiösa tekniska genier som vill starta företag, typ. Det jag gjorde var att samanställa några sidor med bakgrundsinformation om de ställen han besökte, om deras ägare och lite sånt. Detta skulle de svenska jurnalisterna få som underlag. Jag gjorde även deras akrediteringar. Det skulle vara tydligt och enkelt. Så jag gjorde en svensk flagga och skrev press. Mycket tydligare blir det inte?! Medans mina handledare var iväg och hade hand om journalisterna och fick träffa Löfven satt jag på mitt kontor i en halvtom ambassad och fick ingen credd. Nåväl, det fanns tårta i fikarummet och jag fick sluta lite tidigare så vad gör väl det.
 
Nu är det jag som har hand om akrediteringarna. Jag spelar visst för båda lagen här.

Banka-huvudet-i-väggen-humör

 
Alltså teknik... NICKE, JAG BEHÖVER DIG! Jag lyckades göra en kopia på allt innehåll i telefonen från mobilen till datorn. Sen lyckades jag radera allt och återställa den så att den blev som ny. Sen fick den krupp och började prata med mig på franska. Vi hade några riktigt fantastiska minuter där när jag försökte trycka, glida och slå på skärmen och det enda som hände var att jag blev upplyst om vad som stod på skärmen. På franska. Sen fick jag i alla fall ihop mobilen med datorn och den blev tyst. Nått internet gick inte att få tag i utan att den började prata franska igen så jag starta om den och la tillbaka allt innehåll från datorn igen. Resultatet: den blev precis som förut. Allt finns kvar. Inklusive felet som gör att jag inte får något wifi. Oh happy day.
 
Om jag ska reklamera telefonen och skicka in den på lagning har jag alltså exakt 3 dagar på mig att hävda konsumentköplagen, sen har det gått tre år och den gäller inte längre. Tajming. Men jag har som sagt en lånetelefon som fungerar som den ska, förutom att jag inte har några kontakter eller något annat på den. Förutom instagram. Det var det första jag laddade ner. Nån måtta får det va...
 
Vilken skitdag. För att illustrera: här sitter jag på toa på 10e våningen. Med utsikt.

Kronologisk ordning

 
Oj så mycket jag har att berätta... kronologisk ordning då.
Söndag: Vi åkte ut till Sachsenhausen för att besöka ett koncentrationsläger. Den guidade turen skulle starta klockan två som ni ser på schemat och som ni också ser så anlände vi med tåget redan vid ett. För att köpa biljetter, säkra en plats och ha lite buffert-tid. Men väl framme så kunde vi inte köpa några guidebiljetter i kassan för de skulle köpas direkt av guiden, klockan två. Då väntade vi. När klockan äntligen blev två och guiden kom så stod vi där ivriga och väntade. Bara vi. "Sorry, minst fem pers" säger guiden och går igen. Vadfan? Men det gick bra ändå, vi köpte audioguide och gick runt och lyssnade på hela historien på band itället. Mycket intressanta och otäcka berättelser. Det mesta var bombat och förstört så det var lite svårt att föreställa sig trorts att allt var utmärkt med "här stod baracken" och "här plågades fångarna". Men kankse lika bra det, det var tillräckligt obehagligt ändå.
 
Måndag: Efter jobbet tog jag mig  en kvart söderut för att träffa en liten korensk-tysk-svensk familj som hade annonserat om att de behöe en barnvakt då och då. Jag mailade och sa att jag var norra europas bästa barnvakt och blev genast ditbjuden för att träffa dem. Den lilla, sjukt söta, koreansk-tysk-svenska 11 månader gamla pojken var väldigt blyg i början med efter några minuter lekte vi och när jag skulle gå började han gråta. Ja... världens bästa barnvakt?! De skulle höra av sig väldigt snart sa de.
 
Tisdag: I dag bestämde vi oss för att åka på en liten weekend-resa. Ja inte i dag då men i helgen. Så vi bokade buss, hostel och gjorde ett schema för helgen. (Av någon anledning har dessa helgscheman blivit mycket uppskattade, precis som att vi kallar varandra för "fru efternamn" och låtsas vara tyska byråkrater.) När vi googlade efter sevärdheter såg vi att där kommer hållas ett neonparty-80-90-tals-disco på lördag och alla tjejer i neonoutfits kommer in gratis. Så vad gjorde vi en minut efter fem när vi glatt hoppade genom säkerhetsdörrarna ut från ambassaden? Raka vägen till affären och köpte neonfärgade handskar, hårband, kropsfärg och självlysande nagellack och hårspray. Det här kommer bli KUL!
 
Jag har även lyckats låna en telefon från ambassaden så nu är jag kontaktbar igen. Samtidigt försöker jag uppdatera, ominstallera och allt vad jag kan komma på med min egen telefon så att den ska fungera igen. Håll tummarna. To be continued...
 
 
 
Sightseeing i solen med selfiepinne. Jag saknar dig, kom och hälsa på snart <3
 

Vad ska jag fylla i år tro?

 
Ny arbetsvecka, nya topphemliga uppgifter! Om en vecka fyller jag år. Det är inte klokt så fort tiden går, tänkt att det var ett helt år sedan jag fyllde 19 år... (Det gjorde jag året innan det också för att förtydliga. Hur mycket jag ska fylla nu om en vecka är däremot oklart.) Vad som inte är oklart är vad jag önskar mig. Det är svårt att inte önska sig hundra saker när man bor i Berlin och väldigt många fina saker är högst tillgängliga... Om någon nu skulle få för sig att fira mig med annat än blommor och blader.
 
 
Snälla snälla födelsedagstomten kan jag få dom här fina fina sakerna i födelsedagsklapp?
 
 
 
 

Hemska helg

 
Helgens schema följdens till punkt och pricka i går och dagen blev en succe! Nu bör det snart av till dagens äventyr som säkert både kommer att vara mycket spännande, hemskt och obehagligt. För att över huvud taget inte sätta saker i perspektiv kan jag upplysa om en annan mycket hemsk och obehaglig sak, nämligen att min mobil har bestämt sig för att sluta fungera. Det är inte alls kul. Jag jobbar på idéer på hur jag ska lösa det. Förslag mottages tacksamt.
 
Nu måste jag skynda mig så att jag inte blir sen till sammlingen. Tyska tåg waits for no one! Trevlig helg!
 
Det var fotoförbud i går så jag visar de bekväma skor jag hade på mig i stället.

En vanlig onsdag





Det här har jag åstadkommit i dag. En produktiv arbetsdag. Nej skämt å sido, det här är gjort på en kaffekvart. Alla gamla praktikanterna har en fin bild på sig själva så vi ville också ha en. Vi vill däremot ta bilden i vår så sålänge får den här duga. Plus ett schema för helgen. Vi vill inte tappa bort några praktikanter på vägen.

I kväll är det filmvisning på ambassaden igen. Den här gången visas en isländsk film om en snubbe som heter Leifur. En filmur om Leifur.

På möte i Finland

 
Alltså norrmän är bra snygga... jösses. I dag hade vi möte i Finland, alla länderna. Det tog bara en minut att gå dit. Press- och kulturmänniskorna från alla de nordiska ambassaderna hade möte och det bjöds på Fazer, finsk choklad. Sen fick vi se deras två bastuar och uteplatsen med ett magiskt träd.
 
Annars gick jobbet sådär i dag. Tänk att det kan vara så himla svårt att ha två språk i huvudet samtidigt. Det blir ju inte lättare när språken byggs på helt olika sätt heller. Inte nog med att jag stavar fel, särskriver och bygger meningarna bak och fram på grund av att jag bra har tyska i huvudet, jag börjar hitta på egna ord också! Det är helt omöjligt att sitta på jobbet och försöka skriva något på svenska när man tänker på tyska. Ännu mer omöjligt blir det om man ska översätta en tysk text till svenska. Svenska språket saknar ord! Det är bara så. Det finns sååååå många användningsbara tyska ord som jag saknar. Jag skriver något, tänker efter... Vadå? Heter det inte så? *Blundar, skakar på huvudet och tittar upp igen.... inser vad jag har skrivit* Waaaaaaaaaaaah. Det här med att kunna flera språk är överskattat. Eller kankse inte, jag verkar ju inte kunna flera språk. Jag kan bara ett. Mitt eget.
 
I dag är det semmeldagen och det måste ju firas, även om jag inte är i Sverige. Det tyckte minsan min medpraktikant också för hon hade lyckats hitta en glutenfri brödbulle i mataffären (den tredje praktikanten är glutenintollerant) och lite marsipan som hon tog med till jobbet. Hon kallade det för nödsemla. Eftersom vi inte hade grädde tog vi en banan och skivade och la på marsipanen. Det blev typ en semla.
 
 
Marsipan-banan-nödsemla
 

Finbesök och landsföräderi

 
Oj så mycket jag har gjort istället för att blogga. Så mycket så att jag inte kommer ihåg allt. Jag har finbesök i helgen, det var väldigt mysigt. Ett nytt finbesök bokades i dag så nu är jag glad. Jag fick underbara nyheter förra veckan och en lika underbar förfrågan vilket var väldigt spännande. Mycket hemligheter nu men så är det att jobba på en ambassad. Just nu håller jag till exempel på att ta fram fakta till en sak jag ska ge till någon i och med att något händer. Och det är hemligt. En statshemlighet. Säger jag vad det är kan jag åka i finkan för landsföräderi. Och det vill vi ju inte.
 
I stället kan jag berätta att livet flyter på bra här i den tyska huvudstaden. Jag har börjat få en vardag sådär så att det känns som att det "går tillbaka till det gamla vanliga igen" efter att något speciellt hänt. Alltså att praktiken och mitt kalla rum är det vanliga. Efter bara några veckor. Coolt.
 
Rummet är föresten inte så kallt längre. En dag när jag kom hem så funkade ju inte lamporna i trappuppgången. Då fick jag nog. Så jag skickade en vänlligt men bestämt mail till hyresvärden att han nog fick se till att det lyser igen snart. Och när jag ändå var igång sa jag att elementet behöver lagas för det är kallt och duschslagen behöver bytas för den läcker. Och vips, nästa dag lös det i trappan. Duschen sprutar vatten igen och jag behöver inte sova med strumpor och dubbla täcken. SKÖN-T!
 
Det finns gott om sittplatser här i Berlin.
 
Tyskar är roliga. Beställde en ost- och skinkmacka och fick pålägget ovanpå frallan istället för i.
 
 

Om

Min profilbild

RSS 2.0