Louise Olsson

 

 

Innan jag glömmder det, min langa sovmorgon som jag skulle ha häromdagen slutade med att en byrolada ovanför mitt huvud drogs ut lite förlangt av ett barn som inte var sa starkt och föll ner i mitt huvud. Sen var jag vaken Nu sitter jag pa jobbet och stirrar sönder klockan i väntan pa att den ska visa 20:00. Da och da tar jag en paus för att snyta mig, droga mig med lite nässpray eller kolla för trehundrafemtioelfte gangen att allt är färdigt. Telefonen har varit tyst i 2 timmar ungefär och jag är rätt säker pa att alla gatt hem. Den stressiga hösten är här ojoj...

 

I vilket fall, när jag kommer hem ska jag duscha och packa dirndeln för 4:42 gar taget ner mot München och Oktoberfest! Ska försöka fa nagra timmars sömn och mirakulöst bli frisk. Annars blir det en spännande resa. Jag är iallafall urtrustad med näsdukar, halstabletter och nässpray. Inga övriga piller da jag vet att de inte för intas ihop med ÖL! Hoppar upp och ner innom mig av förväntan trots att jag pa utsidan mer ser ut som en zombie. Pa söndag ska jag sova hela dagen, pa mandag jobba, pa tisdag packa och sätta mig pa en buss och sen i ett flygplan. Det är inte lätt att vara jetsettare. Men snart far du ta hand om mig mor! Jag önskar mig crosikanter, flygande jacob och mys i soffan.

 

 

Idag var det en trevlig norrman pa besök. Han skulle mest hälsa pa lite och var inte mer krävsam än att han bad om en espresso. Jag ställde ner koppen och sa varsagod, pa svenska. Han stralade av glädje och även för detta skandinaviska besök fick jag dra min historia om hur det kommer sig att en svensk ung tjej arbetar pa ett en advokatfirma i Tyskland. När han gick sa tog han avsked pa norska och sa "hade godt". Hade gött, svarade jag pa bred göteborska och sen kännde jag mig som att jag löst fallet med den försvunna guldnappen. Man säger säkert hade gött i Göteborg hela tiden för att det är sa nära Norge och man säger sa där. Nuclear sciene, I know... Mamma, jag vet att du är stolt.

 

Inte langt senare fick jag en ny uppenbarelse när jag bläddrade igenom kalendern för att se hur jag jobbar nästa vecka och sag att det vara är 8 dagar kvar innan jag kommer hem. *Änglakör* Imorgon är en röd dag här i Deutjschland sa jag ska ha arets längsta sovmorgon. Inte sovit ut sedan jag pluggade pa universitet känns det som... Sa ja, lang näsa pa alla er i Sverige som inte har turen att fa fira Tag der Deutschen Einheit imorgon.

 

 

 

Ledig mandag = mamma/barnvakt/städerska. Otroligt hur sa sma barn kan stöka ner sa mycket. Vill inte kasta sten i glashus här, jag var säkert mästare pa nedstökning som barn. Tre sma barn skulle matas, tvättas och kläs pa innan de packas ner i vagnar och tas till dagis imorse. Väl framme ska alla tre kläs av igen och lämnas till nagon slags vuxen. Självklart vill alla tre till olika ställen men vill inte stanna där själv vilket resulterar i ett par vändor upp och ner för att nogrannt inspektera alla rum och vad och vilka som finns där. När vi väl har bestämmt oss är tiden nästan ute och det är dags för samling. Way to go kids!

 

Nu väntar en köttig lunch innan de sma monstrena ska hämtas igen och iväg pa eftermiddagsaktiviteter. Förhoppningsvis är de sa trötta ikväll att de faller i säng innan jag tvingas göra det. No time to waist, time to be a mom!

 

 

 

 

 

Inget inlägg pa hela veckan. Det är resultatet av en vecka med stressiga dagar och galet mycket att göra. Den underbara fredagen är dock alltid lugn (tack vare att alla tar helg 10 timmar innan mig). Men jag lever och mar bra, nu vet ni det. Fick ännu en flaska bubbel som tack för min insats denna vecka. Herr Chef som jag bor hos gnäller lite över företagets pengar som kastas bort pa oss oviktiga receptionister men när jag paminnde honom om vad hans senaste 2 timmars möte med upppassning och catering hade kostat var min 200 kronors Prosecco inte sa farlig ända.

 

Om dryga 3 timmar ska jag försöka ta helg jag med genom att smita lite tidigare och sen bör det av ner pa stan för att införskaffa det dyraste plagg jag nagonsin köpt för egna pengar. En dirndl. Meaning: en traditionell tysk folkdräktsliknande klänning som bärs bl.a. pa Oktoberfest (världens största ölfest). Nästa helg är det nämligen jag som tar taget ner till München och jodlar ikapp med fulla tyskar. Det fina med dessa klänningar är att det är meningen att tuttatrna ska vara sa upptryckta under hakan och korsetten sa hart atsnörad att man inte kan andas. Vem vill inte spendera 24 timmar i ett sant fint plagg? Har hört att det finns speciella dirndl-bh's, kanske borde leta efter en san?

 

Fran sköna strumpbyxor och mysig kofta till vit blus och mördarbyxor. De heter faktiskt sa, byxorna jag har pa mig idag. Iallafall blev de döpta till det efter att jag statt i provhytten i tio minuter och dragit som en galning och tillslut, med hjälp av expiditen och en GALGE fick igen dragkedjan. Där stod jag sedan och kunde varken böja mig eller andas men eftersom expiditen lovade att de skulle töja sig och lovordade mina snygga ben blev jag ju tvungen att köpa dem. Jag hade dessutom svettats ner dom rätt rejält.

 

Detta är tredje gangen jag har de pa mig (om man räknar gangen i provhytten och de 10 minuter jag försökte töja de lite hemma) och även imorse fick jag be nagon i hemmet om hjälp att stänga dragkedjan. Det gick däremot utan galge den här gangen. Väl pa jobbet hände det som inte fick hända. Jag blev kissnödig. Efter att ha försökt förtränga tanken gav jag tillslut upp och kravlade av mig byxorna med förhoppningen att de pa de fa timmarna skulle ha töjt sig. Nu önskar jag att jag kunde berätta en historia som fick er att grata av skratt men tur nog (för mig, trakigt för er) fick jag pa mig byxorna igen utan nagra större problem. Jag fick kämpa lite med knappen men sen gick det galant.

 

Denna härliga fredag börjar glida mot frekväll och om tva timmar ska jag krangla mig ur byxorna och i en klänning, möta upp Aupairerna och fira att jag är ung och har snygga ben. Skal för det!

 

 

 

 

Eftersom att jag var sa otroligt smart och la upp en bild pa mig själv far jag väl erkänna att jag ljög vad gäller mitt klädval pa min lediga dag. Men okej, minikjol och boots är faktiskt inte heller tillatet pa kontor!

Halla, mamma, varför kommenterar du inte? ... Igar var jag ledig för första gang pa vad som känns som evigheter. Pa min lediga dag gick jag upp tidigare än vanligt, klädda pa 3 barn och forslade iväg dom till dagis. När huset var tomt pa barn började det röjas bland kläder och skor. Försma skor som var trasiga skulle kastas och för sma kläder som knappt var använda skulle packas fint och skänkas till mindre lyckligt lottade. När vi packat in minst hundra pasar i bilen och akt iväg har stället vi skulle till saklart flyttat eller stängt eller dött eller vadsom sa smatt upprörde lämnade vi sakerna i bilen och gick och blockade ögonbrynen pa salong. Det är sa man behandlar ilska här, tydligen.

 

Efter en mycket smärtsam upplevelse av att blivigt överfallen med sytrad (nagon speciell teknik tydligen), var det dags att hämta första svängen barn fran dagis. Med fullpackad barnvagn bar det av ner pa stan för att handla lite livsnödvändiga saker sa som mjölk och blöjor. Vi hinner lagom hem och lämna allt innan det är dags att hämta det stora barnet och lämna av henne pa ett födelsedagskalas. Jag skyndar sen iväg för att köpa det vi glömt och lämna av det hemma innan jag maste hämta henne igen. Sen kvarstod bara att mata, tvätta och natta alla.

 

Alltsa var min lediga dag den stressigaste denna vecka. Ödets ironi kankse. Iaf slapp jag mina kontorskläder lite och klädde mig i trasiga jeans och urringat linne. All makt at trashiga kläder, min befriare.

 

Idag har det hänt ingenting och nada. Förutom att nagon lustig typ skrev ett mail pa facebook och fragade om det inte var opraktiskt att pendla mellan Frankfurt och Göteborg. Förklaring: det star att jag bor i Frankfurt och att jag studerar pa Göteborgs universitet. Mycket lustigt. Räknar minuterna tills jag far ga hem och lägga mig pa sängen ihop med Marry Poppins och (förhoppningsvis) överblivna muffins fran barnens födelsedagsfirande.

 

I brist pa text - en bild.

 

Sahär viktig ser jag förresten ut pa jobbet. Lilla mormor synade mig med stora ögen när jag kom hem fran jobbet en dag när hon var där pa besök och utbrast: oj vad seriös du ser ut, det är ju inte var lilla Iiis. (Smeknamnet jag blivit tilldelad mina sma da de inte kunde säga Louise - därav Is.)

 

 

Det är konstigt att jag överhuvudtaget har tid att arbeta sa mycket annat som det händer här pa kontoret. Lilla pappa (/chefen/sambon/anledningen till att jag fick det här jobbet) har fatt nys om att tunnan med godis är gömd i skapet bakom receptionen och kommer därför ner med jämna mellanrum för att fraga hur jag har det och le sitt allra vackraste vita leende. Detta betyder att han vill ha choklad. Nästa störningsmoment är företagets praktikant som inte verkar ha nagot som helst att göra eftersom att även han hela tiden smyger runt vid receptionen. Det började lite oskyldigt med att han i 10 minuter kunde sta och stirra i en brochyr men har med tiden utvecklats till ställande av dumma fragor. (Höhö, nä syster, inte sant ställande, jag tror inte de lyssnar.) Exempelvis om jag vet hur man kopierar eller hur man gör en Latte Macciato.

 

Det sägs ju att dumma fragor förtjänar dumma svar sa jag kontrade med nej, jag kan inte mitt jobb och jag tror det är en vanlig latte med en macka till... (Nu heter ju inte macka macka pa Tyska utan pa mitt nuvarande sprak blev skämtet lite elakare da eine Macke betyder att man inte riktigt har alla hästar i hagen, bestick i ladan, tar i skrona, was auch immer...

 

Just so you know...

 

 

Av alla de timmar som har gatt sedan mitt senaste inlägg lovar jag att jag jobbat 80%. De andra 20% av timmarna har jag sovit. Gaaaaalen vecka säger jag bara. Ett tolv timmars arbetspass om dagen är väl inget? Varje dag i en vecka, vad gör väl det? Tur att man är ung. Idag fick jag erkännande i form av en blombukett och en flaska rätt dyr prosecco. En tack-för-att-du-jobbat-arslet-av-dig-hela-veckan present skulle man kunna kalla det. Tack och bock, sa gärna sa. Även idag är en tolvtimmars, 8 till 8. Kommer tack vare kaffe klara av dagen galant och även vara pa topp ikväll, party party. Jag fragar mig dock hur det kommer ga när en klunk kaffe inte längre kommer göra sömn en värdslig sak men ja, den dagen den sorgen.

 

Dagens I-landsproblem maste vara huruvida jag ska ta pa mig en fin klänning ikväll vilket betyder att jag maste raka benen eller om jag kan komma undar med langbyxor. Hade gärna haft ett par strumpbrallor nu men eftersom hösten inte riktigt börjat än äger jag inga. Illa, mycket illa.

 

Galet mycket och galet stressigt jobb dena här veckan. Ett stort viktigt möte som haller pa i tre dagar förbereds för fullt och börjar egentligen ikväll. Hela dagen idag och igar har folk sprungit som yra höns och möblerat om och fixat med blommor, catering, beställningar och sittplats för de viktigaste personerna i hela företaget, nämligen cheferna. Inte nog med att högsta hönset i huset ska visa sig för en gangs skull utan tillsammans med honom dyker Tysklandschefen, Europachefen och grundaren till hela jävla skiten upp och vill bli uppassade pa. Darrande som ett Asplöv sitter jag här i receptionen och ska hälsa alla välkommna och ha stenkoll pa vem som är vem och var de ska vara.

 

Jag har även agerat byggarbetare idag och ställt upp vad som känns som hundratals sma barbord och trädd pa en tight vit trasa som ska föreställa en duk men mest ser ut som en kondom. Detta da hela översta vaningen (som fresten kostar 10.000 Euro om DAGEN att hyra fich jag nyss höra. Seriöst det är närmare 80.000 kronor, om the fucking day!!!) i vart 28 vaningshus skulle fixas iordning för "middagen efter mötet". Det vill säga den lilla tillställningen när cheferna dricker upp vin till ett värde av vad rummet kostar att hyra. Rum och rum vet jag förresten inte. Byggnaden är cylinderformad och helt gjod i glas, därav den underbara utsikten även här fran 8e vaningen, men aker man upp 20 vaningar till ser man hela Frankfurt at alla hall da det är en enda stor festvaning utan väggar. Som en takterass under tak, mycket vackert. Där ska de nog trivas, cheferna.