Snööken och äntligen skidbyxor


Jag har alltså letat land och rike runt efter ett par skidbyxor sedan i november, men inte hittat några som passat. Förra veckan köpte jag en jacka i ren protest och sedan hittade jag ju byxor som jag beställde på nätet. Jag beställde samma byxa i två färger, för jag visste inte vilka jag ville ha, och igår kom de. Jag tog den största storleken de hade för alla jag provat i butik har varit så små. (Är det bara jag som vill ha dubbla långkalsonger och fleecebyxor under?) Tror ni inte de här var för stora?

Meeeeeeen de var neonrosa och billiga så jag behåller dom ändå. Det funkar med skärp och till nästa säsong kanske någon vänlig själ (läs mamma) kan sy hängslen på dom? Så idag tog jag cykeln ner till stan och lämnade tillbaka det andra paret som inte var rosa. Varför köpte jag ens dom? Sedan cyklade jag längs floden så långt jag orkade, vilket var dumt för sedan var jag ju tvungen att cykla hela vägen hem igen. Jag kom också på att det var lite dumt att cykla för man kan inte alls titta på utsikten lika bra. Man måste ju titta på vägen.

Igår när Jonatan kom hem besteg vi föresten ett litet berg bakom huset. Det är så kuperat här och husen ligger mest på platten, så här och var är det stora tomma ytor. Typ som snööken. På väg hem gick vi förbi vårt favoritfrukostställe och såg att de hade taco tuesday idag. Så det blir det sen. Hade!

(null)

(null)


Kommentarer
Postat av: Mam

Tur du köpt väska tut. För den här gången blir det svårt för din pappa och mig att ta bilen och åka iväg och hämta dig/er och hela konkarongen av packning. Så Som vi förr brukade i dylika "tut på resa och megashoppar situationer"

Sen får vi se hur det blir med de där hängsleriet? Symasken är i alla fall på storservice och reparation nu.
Puuuuuussssss

2018-03-20 @ 21:17:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0