Louise Olsson

Herregud! Tror aldrig jag fått av mig kläderna så fort... Snygg var han också! Nej nu skojar jag allt. Syftar på hur fort jag fick av mig träningskläderna och på mig bikini efter att ha sprungit 30 minuter i 25 graders värme. Det var lite molnigt och blåsigt idag, perfekt löparväder. Jag ska inte underskatta Spanien, att det är molnigt betyder inte att det inte är varmt.

Kul att GPSen funkar också. Mitt i Aviciis vackra toner förkunnar en mekanisk röst att jag sprungit i fem minuter och kommit 2,52 kilometer. Tio minuter 5,24 kilometer. Slutligen hade jag på 32 minuter sprungit 1,2 mil. Det måste vara knark i kranvattnet.

Alltså maten... Alla inlägg ska inte handla om mat men jag måste till detta ämne slutligen tillägga, (förutom att jag åt kikärtor igår! Tovan, hör du?) att hela födoceremonin är spännande.

För det första är klockan halv fem och vi har precis ätit lunch(!). Sen äts måltiderna i omgångar. Sallad eller pasta äts som förrätt (om det ens serveras) och inte förens det är uppätet blir man serverad en fet köttbit! Och till efterrätt all färsk frukt du kan äta. Kött och frukt. Gott!

Fun fact: mitt poolhäng med treåringen blev extra blött när det blev nått fel på vattenspridarna som plötsligt sköt upp ur marken och dränkte allt i två minuter. Min kritteckning blev en akvarell.

Nu står strandväskan i hallen och vi ska spendera hela dagen i Sitkes. Möjligen Spaniens finaste sandstrand. ¡Vamos de la Playa!

Hannan, jag lovar att den första meningen som yttrades när vi satt oss i bilen när jag blev hämtad från flygplatsen innehöll monten. De finns här, stora och fina och de undrar om jag vill åka dit. Kan du förstå vad jag fick bita mig hårt i läppen för att inte börja gapflabba? Bra första intryck...

Jojo, du tycker att dina barn har diskutabla vanor. Här sover vi middag mellan två och fem och det finns ingen tanke på att sova före tio.

Mamma, mycket ska du höra innan öronen trillar av och jag vet inte om du blir stolt eller om du bara vill skaka om mig och säga vad var det jag sa. Men, nu har det gått tre dagar där jag sett den ena läskiga maträtten efter den andra serveras. Livrädd för alla tomater och röror har jag artigt sagt att jag tycker om och börjat äta... Vet du vad? Det är så jääävla gott! Allting! Igår åt jag svart tomat med mozzarella och till det någon stekt smet. Du borde komma hit!

Hjälp! Min lilla översättare ska leka med kompis och spenderar hela dagen där. Det betyder att jag nu måste tolka de spanska fraserna ala treåring helt själv. Jag tror det blir en heldag vid poolen, vad kan gå fel då?! (Lugn mamma, jag lovar att ha koll så hon inte drunknar.) vi packar frukt, kakor och leksaker och flyttar oss 20 meter ut på gräsmattan. Måtte vi inte glömma nått...

Barnen ligger i säng (om än klockan elva) och jag har officiellt överlevt min första dag. Jag har spenderat sju timmar med två små spansktalande barn och tre timmar med att blivit visad shoppinggatan och den mycket vackra och gamla katedralen här i Sant Cugat del Vallès.

Hela staden förbereder sig visst för en stor fest. Det provskjuts raketer och överallt står uppbyggda scener med den Katalanska flaggan. Och(!) det fullkomligt pressas in ölbackar i de stora partytälten. Detta kan bli en fin helg.

Jag blev kvällen till ära serverad trerätters! Okej mamma, håll i dig nu men till förrätt åt jag toast med tomat och olivolja och sallad. Man delade tomaten på mitten och liksom klämmsmetade ut det på brödet. Sen på med olivolja och salt. Och det var gott!!! (Jag åt mycket sallad med! Med tomat och vinegrette!) Huvudrätt var spansk omelett och efterrätt färsk frukt. Det går fan ingen nöd på mig.

Jag sitter i lägenheten i Barcelona som mer liknar en hotellsuite. Igår kom fyra glada människor och hämtade mig på flygplatsen och (speciellt två små) överöste mig med kärlek och kramar på en gång. De var uppe till tolv och snurrade och sov därför till tio idag. Bra barn!

De lärde mig ett nytt sätt att spela monopol på. Varje gång man betalade fick man dubbelt så mycket tillbaka. Inte alls tokigt. Jag lärde mig ganska snabbt vad "vill du köpa den?" heter och att Sí var vad de ville höra då.

Jag har även hunnit med min första tabbe, redan igårkväll. Jag satte min nya spanska mobil på laddning och upptäckte imorse att jag borde stoppat i batteriet först.

Midsommardagen. Det spöregnar och jag ligger under en fårfilt i den gamla träsoffan på mammas uteplats och lyssnar på dropparna som tungt faller mot plasttaket. Nej det ska inte bli en novell...

Om två dagar tar jag min nyinköpta resväska med 4 hjul och sätter mig på flyget mot Barcelona. Där ska jag tillbringa två månader med att sola, bada, dricka sangria och passa barn. Kanske inte allt på samma gång. Förresten är det inte alls midsommardagen idag... Det var igår. Tokigt.