Louise Olsson

 

Jösses, sahär daligt har det nog inte gatt pa jobbet sen första veckan. Hittills har jag missat att notera ett viktigt namn, sagt "vi ses" i telefonen till en okännd människa och irriterat en stressad advokad när jag efter tre ganger fortfarande inte fattade vad fan det var han ville ha. Svara tyska ord är extra svara när man hör dem för första gangen.

 

I övrigt däremot, leker livet och min älskade storstad och jag har det sa bra ihop. Häromdagen blev jag bjuden pa en snuskigt dyr restaurang av en snuskigt söt kille som vill träffa mig igen. (Mamma jag vet jag vet, jag ska inte skaffa en tysk pojkvän för jag ska resa jorden runt och sen komma hem till dig och du ska bo i grannbyn och vara barnvakt at dina barnbarn varje dag. Men misströsta icke, än är jag ung och har manga misslyckande förhallanden framför mig. Jösses vad positivt....)

 

Bajstrakig blogg utan bilder, jag vet. Men eftersom jag alltid skriver pa jobbet och inte har nagra bilder pa denna datorn och det alltid när jag försökt ladda upp ett inlägg eller bilder med mobilen inte fungerar sa far det tyvärr vara sa. Tills jag orkar starta datorn hemma atminstone...